Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for februari, 2011

Livet som ett dataspel?

Såg en intressant video på Supranaturalis, åtminstone vad gäller idén om livet som en form av dataspel.

Annonser

Read Full Post »

Dr. Sam Parnia som ansvarar för AWARE-studien har skrivit denna bok som handlar just om vad som händer när man dör. Dr. Parnia har arbetat bla. som akutläkare och blev intresserad av vad som händer när man dör efter att i början av sin läkarkarriär ha samtalat med en äldre man på sjukhuset en stund och lärt känna honom, för att bara en kort stund senare vara med och återuppliva honom efter en hjärtattack. Detta fick honom att intressera sig för döden.

Parnia började att forska i ämnet och bland annat hittade han en NDU (nära-döden-upplevelse)  från år 1795 där en amiral från Brittiska flottan hade drunknat och överlevt. Amiralen beskrev där en detaljerad life review han upplevt. Parnia fann även att mycket små barn (ca 3 år) hade upplevt att de varit utanför kroppen och detta fascinerade honom.

Här en typisk UKU-beskrivning (utanför-kroppen-upplevelse):

I was at the corner of the ceiling, looking down at my body. While at the ceiling I thought to myself, ‘What is my body doing down there?’

The ‘I’ part was always the part at the ceiling and not the other way around.

En del beskriver att de är i kontakt med kroppen via någon form av navelsträng. Andra detaljer han upptäckte var exempelvis att vissa NDU:er eller UKU:er inträffat när en olycka varit nära men aldrig fullföljts.

Märkligt också att så många upplever sina NDU:er som väldigt klara och tydliga men att när de vaknar upp igen är de oftast väldigt dimmiga och trötta eller påverkade av mediciner. Detta insinuerar någon form av dualism.

De flesta NDU:er har upplevts som en positiv upplevelse men det finns även negativa NDU:er som beskrivs som ”frightful vaccums, demons, zombie-like creatures, tortures and other unpleasant experiences.”

Stor paradox att hjärnans EEG är s.k. isoelektrisk (flatline) men att människor ändå kan återkalla många detaljer från denna tid. Detta tyder på att medvetande och kropp är skilda åt. Vissa skeptiker hänvisar till att blod och därmed syre faktiskt strömmar genom kroppen när återupplivning genomförs men blodtrycket är väldigt lågt och ca 30 procent av normalt i bästa fall. Dessutom kan folk ibland återge detaljer från innan själva återupplivningen påbörjats.

Folk drömmer men kommer ej ihåg sina drömmar ganska ofta. Samma sak med NDU:s eftersom endast ca 10-20 procent av de som blivit återupplivade rapporterar om en NDU?

Guider är inte ovanligt att folk träffar på vid NDU:er, intressant dock att släktingar ibland är s.k. guider. Exempelvis förekommer det att mormor var en av guiderna.

Ur ett scientologiskt perspektiv kan jag endast tolka merparten av dessa NDU:er som s.k. implanter, dvs någon form av implanterande meddelanden i det undermedvetna, eller att själen kallas till en plats där fortsatt implantering sker när kroppen har avlidit. Det kan också vara så att allt som upplevs är en automatisk implant, dvs någon form av reboot som startar upp hos själen när kroppen avlider.

Att anhöriga verkligen skulle finnas närvarande efter döden ställer jag mig tveksam till eftersom de borde ha reinkarnerats eller liknande. Alltså borde det vara ”inbillningar”. Även Michael Newton pratar om anhöriga i sina hypnossessioner. Han pratar även om att grupper av människor kan återkomma och reinkarneras inom familjer etc, visserligen efter vissa tidsperioder.

Intressant att Hubbard pratat om implanter typ år 1952 i History Of Man och hävdar att det handlar om randomiserade bilder som visas för den avlidna själen. Han har nämnt att bilderna inte har en direkt koppling till personens liv utan är mer av generell karaktär, exempelvis tar studenten, börjar jobba, firar födelsedag etc, dvs alla själar implanteras med samma typer av bilder.

Här finns det dock en diskrepans i jämförelse med vittnesredogörelser eftersom de flesta som upplevt en life review har pratat om att bilderna varit mycket tydliga och klara. Även anhöriga har återgetts som tydliga och klara. Antingen kan det då vara så att Hubbard har rätt men att själarna upplever det som att de ser sina anhöriga, eller så har Hubbard dragit till med något som låter rimligt men som inte riktigt är sant.

En annan intressant sak är dock att Hubbard skrev om dessa implanter ganska tidigt, redan på 50-talet, men det första riktigt stora studien (dvs när begreppet NDU blev känt för allmänheten) kom år 1975 med boken ”Life After Life”.

Boken ”What Happens When We Die” var hur som helst intressant och bekräftar ytterligare att vi är på väg mot ett paradigmskifte vad gäller ”själsfrågan”.

Read Full Post »

Jag undrar om allt som är ”medvetet om att vara medvetet” är liv som är odödligt? I och med att otroligt mycket indicier tyder på att vi reinkarneras innebär det antagligen att vi är odödliga.

Snöbollar upplever nog inte att de är medvetna om att de är medvetna. Tror knappast datorer upplever det heller, oavsett hur smarta och artificiellt intelligenta de är. En intressant fråga är huruvida gorillor och schimpanser upplever att de är medvetna om att vara medvetna, men på en lägre nivå?

Små barn upplever säkerligen att de är medvetna att de är medvetna och de befinner sig på en lägre medvetandenivå än vuxna. Gäller samma sak för djur eller åtminstone vissa djur?

Intressant men svår problematik att lösa. Ett sätt skulle ju kunna vara om medium kan kontakta djursjälar som en del också hävdar att de kan, men många vanliga medium pratar inte alls om djursjälar. Tydligen minskar inte vikten hos djur som avlider (vilket insinuerar att själen eller åtminstone bildbanken inte lämnar kroppen), men vissa tvivelaktiga experiment med människor har visat att vikten minskar vid dödsögonblicket.

Nedan en favorit i repris.

Read Full Post »

Expressen skriver om elbehandlingar inom psykiatrin.

Elbehandling används inom psykvården främst mot djupa depressioner. Jag har tidigare bildat mig en uppfattning om metoden efter att ha läst en mängd patienthistorier på nätet och min bedömning kvarstår: Behandlingen är en chansning. En del anser att metoden har räddat livet på dem och en del anser att deras minne har blivit förstört sedan flera år tillbaks, samt alla gråskalor där emellan.

Behandlingar som innebär en chansning bör man vara oerhört försiktig med och min fortsatta bedömning är att ECT kommer att vara utrangerad ur svensk sjukvård inom några decennier.

Expressen skriver att ”omfattningen på den elektriska laddningen varierar från person till person. Men den brukar ligga mellan 3 och 100 joule.” Det var värst vilka omskrivningar som har börjat användas. Vad jag har läst brukar amperestyrkan ligga på ca 800 mA, det är lika med 0,8 A och det är en mycket kraftig strömstöt som inte syns så tydligt tack vare muskelavslappnande medel. Däremot används tydligen väldigt höga frekvenser vilket ger mindre risk för skador.

Wikipedia skriver följande:

Strömstyrkor på knappt 1 milliampere brukar kunna förnimmas som kittlande, och strömmar över cirka 10 mA ger kramp i muskler som inte kan hävas förrän strömmen bryts.

Andra återkommande argument är att de svåra minnesförlusterna orsakas av depressionen och inte av strömmen. Detta kan lätt testas genom att låta en kontrollgrupp bestående av friska, ej deprimerade förespråkare för ECT genomgå behandlingen varvid eventuella minnesförluster efteråt kan granskas med lämplig metod.

Socialstyrelsen bör dessutom, som man gjort i Norge, införa s.k. ”informed consent” där patienten får läsa ett dokument där denne är medveten om riskerna och dessutom måste skriva under för att behandlingen skall få genomföras. Som det är i dag förekommer det tvångs-ECT i Sverige. Rena rama barbariet enligt min mening. Rättssäkert och bra med information om risker samt underskrift.

Dessutom är ECT förbjudet i vissa länder och jag undrar hur de läkarna löser depressionsproblematiken? Där går det uppenbarligen bra.

Expressen skriver även om Ketamin som visat sig ha goda effekter vid depression.

Humble tycker också att det borde göras större ansträngningar för att bredda spektrumet av behandlingsmetoder för depressioner. Själv är han en ivrig förespråkare av ketaminbehandling. Narkosmedlet ketamin, som används för att söva människor och djur, har visat sig ha överraskande god effekt som medicin mot depression.
–  Det är märkligt att den här behandlingen inte är mer uppmärksammad i Sverige.

Socialstyrelsen bör här ta sitt ansvar och pröva Ketamin-metoden i större utsträckning.

Exp

Read Full Post »

Mindsight är skriven av Kenneth Ring, professor (emeritus) i psykologi vid University of Connecticut, och Sharon Cooper, Ph.D. Boken har undertiteln Near-Death and Out-of-Body Experiences in the Blind.

Totalt undersöktes 14 st blinda sedan födseln, 11 st blinda och 6 st med allvarliga synnedsättningar. Undersökningen syftade till att bringa klarhet i huruvida blinda har upplevt UKU:er eller NDU:er. Det är relevant i sammanhanget att förstå att en nära-döden-upplevelse (NDU) är ett begrepp som innefattar ett flertal gemensamma faktorer och inte bara att en människa har varit nära döden och sedan kommit tillbaks. Dessa faktorer inkluderar bla. en utanför-kroppen-upplevelse (UKU), tunneln i ljuset, ljusfigurer, harmonisk plats, life review etc.

Vicki Umipeg, blind sedan födseln:

…she does claim to have been aware at the time that while in her out-of-body state she did find herself in a non-physical body that had a distinct form and that was, as she put it, ”like it was made of light”.

Brad Barrows, blind sedan födseln.

Brad was aware of being pulled at perhaps a 45-degree angle upward into a dark tunnel and at the same time hearing a noise that reminded him of the hum of an electric transformer, which at first he found somewhat irritating and even momentarily frightening. In Brads case, the tunnel became increasingly narrow and confining for a time, but then it widened, and as the noise faded, Brad felt as if ”I might be entering another realm altogheter, an unexplained dimension that I had very little understanding of”.

Det här elektroniska, hummande ljudet är något som ibland rapporteras och som är intressant. Har dock ingen bra förklaring till det.

Marsha, allvarligt synskadad men inte helt blind, berättar om när hon trädde in i den nya världen.

So I came and there were angels. They were white and they had bodies, but it was not like our bodies. You could see through them almost. They say, ”You come here, but you are not going to stay. You have to go back”.

Även här intressant att många som upplevt en NDU rapporterar om väsen som säger att ”du måste tillbaks”, oftast för att det finns något där att ansvara för, exempelvis ett barn.

Även s.k. life reviews där incidenter från en persons liv sveper förbi inträffar hos blinda. Vicki berättar:

And then I saw my life – you know, my whole life so far – going in front of me. […] And it was like everything in a lot of detail, but yet it went by me real fast.

Vicki berättar även att hon i denna life review såg sin egen mormor och henne själv ur ett utifrån-perspektiv. En figur var närvarande vid denna life review och hon hänvisar till denna figur som Jesus. Han påtalade vid en incident något komiskt att ”Yeah, that wasn’t too cool”. Ur ett kritiskt perspektiv kan man givetvis misstänka att kulturella influenser kan påverka hur man tolkar bilderna, en del tolkar figuren som Jesus och andra som något annat etc. Vicki var sedan tidiga år djupt religiös.

Figuren Jesus sade också att ”You cannot go to my father’s house now” vilket är intressant.

Vissa återger sina UKU:er som 360 graders-upplevelser och att vissa detaljer var väldigt tydliga etc. Författarna presenterar därför begreppet Mindsight som innebär inte bara syn utan även utökad kunskap om omgivningen.

Författarna försöker också granska alternativa förklaringar till dessa fenomen, exempelvis att det skulle kunna vara drömmar, retroperspektiv rekonstruktion, ”blindsight”, skin-based vision etc men anser inte att de håller som förklaringar jämfört med de vittnesberättelser som finns.

De menar också att man bör skilja på Remote Viewing (RV) och en out-of-body-experience (OBE). En OBE innebär oftast en mycket tydlig och klar bild sett utifrån sin egen kropp och kan väl närmast jämföras med scientologins begrepp exteriorisering, medan RV mer är av karaktären inre svagare bilder som kommer till en om exempelvis avlägsna föremål.

Slutsatsen blir i alla fall följande enligt författarna:

  • En NDU för en blind människa uppvisar samma mönster som för en människa som kan se.
  • Blinda uppvisar seende-liknande perceptioner vid en UKU.
  • En del av dessa redogörelser har blivit externt verifierade av vittnen.
  • Det finns preliminära bevis för att den visuella informationen kan bli bekräftad.

För mig personligen stödjer det här teorin om att vi är andliga varelser utan plats i tid eller rum, men att vår kropp fungerar som ett filter och sätter vissa begränsningar. Bor man i en blind kropp ser man ingenting, bor man i en döv kropp hör man ingenting osv. När själen lämnar kroppen försvinner filtret och de grundläggande perceptionerna återfås.

Måste dock säga att det är fullständigt bedrövligt att boken har fått självpublicerats av författarna samt att forskningen är privatfinansierad, samma sak med Sam Parnias Horizon Research Foundation. Var finns den offentliga finansieringen? Mänskligheten har en lång bit att vandra innan spirituella företeelser blir en större naturlig del av vår vardag.

Media och allmänheten verkar dock tycka sådant här är intressant. Bromsklossen förefaller ligga hos finansierande institut och ”seriösa” vetenskapsmän som antagligen anser att deras rykte och karriär står på spel om de skulle börja forska i sådana här saker. Även Parnia har uttryckt oro samt att han tar yrkesmässiga risker genom att forska i dessa företeelser.

En video med Vicki Umipeg.

Read Full Post »

Skeptikerna har ju mängder med svårförklarliga anomalier att bortförklara vad gäller UKU:er, NDU:er, barn med minnen från tidigare liv etc.

Samtidigt så finns det också vissa anomalier vad gäller utanför-kroppen-upplevelser (UKU) för de paranormala.

Exempelvis finns det ett flertal skildringar som återger sin egen kropp mer som en ”outline” eller ”an image of me on the bed”, och ett vittne återberättade när han svävade ovanför sin kropp vid en operation. Desto närmare kroppens centrum han tittade, desto med ”suddigt” eller oklart blev det, och mot periferin av rummet blev det klarare och klarare.

Det här är fascinerande. Jag bedömer dock fortfarande att reinkarnation är högst sannolikt (på gränsande till fastställt) med anledning av det bevisunderlag som finns, frågan återstår då varför dessa märkligheter uppvisas vid vissa UKU:er?

Har det med implanter att göra? Är det ett gigantiskt, fysiskt 3D-dataspel med oerhört bra upplösning vi lever i som manipuleras när vi lämnar kroppen? Eller som skeptikerna tror: UKU:er och NDU:er skapas bara i hjärnan pga. exempelvis syrebrist eller liknande.

Det finns dock flera anekdotiska vittnesredogörelser redan nu (från tidigare material) om människor som har kunnat återge detaljer vid UKU:er som de inte kunnat känna till på något annat sätt än genom teorin att medvetandet är skilt från kroppen.

Ska som sagt bli oerhört spännande när AWARE-studien presenteras då frågetecknen förhoppningsvis har dragits ut något.

Read Full Post »

Hubbard gjorde rätt

Läser om när Dr. Sam Parnia sökte kapital för sin stora planerade AWARE-studie om nära-döden-upplevelser och utanför-kroppen-upplevelser hos ett av de största och mest välkända finansierande instituten i Storbritannien och den största privata ”medical charity” i världen.

Efter 18 månader fick han svar att de kunde tänka sig att stödja studien, men idén om att placera ut bilder ovanför sängarna för att objektivt kunna verifiera utanför-kroppen-upplevelser skulle de inte få ha med. Antagligen för att de ansåg att det kunde förknippas med paranormalt ”flummeri” vilket de inte ville göra.

Parnia gick sin egen väg och drog igång Horizon Research Foundation i stället där han finansierar på annat sätt, bla. genom donationer.

Jag filosoferar kring om Hubbard på sin tid, dvs 50-talet men även 60- och 70-talet skulle ha väntat in finansiering från stora institutioner. Herregud, hans forskning skulle inte ha kommit någon vart. Han fick också dra igång allting själv i stället.

Under AWARE planeras ca 1 500 återupplivningar på 25 sjukhus i USA och Storbritannien att studerats vilket rent statistiskt borde ge ungefär 100 utanför-kroppen-upplevelser. Alla dessa lär väl inte se några bilder när det undersöks om UKU:er är på riktigt och medvetandet är skilt från kroppen, men säg att ca 30-50 procent av dessa ”har turen” att ser några bilder, så borde det alltså röra sig om ca 30-50 personer.

Även syrenivåer, koldioxidnivåer, EKG- och EEG-diagram i kombination med patienternas egna upplevelser kommer noggrant att studeras. Inte bara bilder ovanför sängarna kommer att användas utan även samkörningar av vittnesberättelser från sjukhuspersonal och patienter kommer att ske.

AWARE är den första vetenskapligt seriösa och omfattande undersökningen vad gäller NDUs och UKUs som hittills genomförts.

Omkring sommaren 2012 presenteras antagligen rapporten och Maya-indianernas domedagsprofetia infaller också år 2012. Konspirationsteoretiker har här lite material att arbeta med. Om rapporten är positiv kanske någon lämplig terroristgrupp eller varför inte supermakt spränger jorden i bitar efter en sådan hemskt upptäckt? 😉

Read Full Post »

Older Posts »