DN skriver om en forskningspublicering som hävdar att antidepressiva läkemedel leder till färre självmord. Det är i och för sig möjligt att antidepressiva trubbar av folk så att de blir mindre benägna att begå handlingar över huvud taget, men det kanske finns bättre lösningar?
Jag samtalade med en person som använt någon form av antipsykotisk medicin i låg dos som antidepressiv. Efter två år av detta slutade han och ansåg att detta medlet var ”fullkomligt livsfarligt”. Han ansåg att han hade blivit avtrubbad och att det satt i flera år efteråt.
Jag känner mig själv tveksam till att mickla med serotoninhalter och dopaminhalter allt för mycket. Kroppen har en naturlig biologisk balans som man skall vara försiktig med.
Dessutom kan de minskade självmorden bero på mycket annat, exempelvis förändrat samhällsklimat med mer öppenhet, mindre skamlighet vad gäller psykisk sjukdom etc. Underrepresentationen av läkemedel bland de som faktiskt begått självmord kan bero på att de hade lättare för att söka hjälp och prata ut, medan den överrepresentation av de som inte tagit läkemedel och begått självmord kan bero på just svårigheter att söka hjälp eller prata ut om sina problem.
Jag citerar även en kommentar under artikeln: ”Det kan mycket väl vara lagarna mot barnmisshandel som infördes på 1970-talet som ger effekt nu i form av färre självmord. Misshandel under barndomen kan leda till självmord 30-50 år senare.”
En annan kommentar hänvisar till denna studie om att något samband mellan antidepressiva och självmord inte finns: http://www.biomedcentral.com/1471-244X/10/62
Citat därifrån: ”We found no evidence for the rapid increase in use of SSRIs and the corresponding decline in sales of TCAs being associated with a decline in the suicide rates in the Nordic countries in the period 1990-98. We did not find any inverse relationship between the increase in sales of SSRIs and declining suicide rates in four Nordic countries.”
Däremot lämnar jag över till var och en att själva besluta huruvida de vill använda antidepressiva eller inte.
Avslutningsvis: Positivt att självmorden har gått ner!
”Jag känner mig själv tveksam till att mickla med serotoninhalter och dopaminhalter allt för mycket. Kroppen har en naturlig biologisk balans som man skall vara försiktig med.”
Det är ju just därför som antidepressiva ordineras, för att personer som lider av depression inte är balanserade när det kommer till seratoninhalter etc.
Jag såg en psykiater som sa att begreppet kemisk obalans används för att inte stigmatisera patienten och få dem att tro att det är deras fel. Psykiatrikerna själva verkar inte vara säkra på att det är en kemisk obalans.
Och om det är en kemisk obalans så kan det ju bero på att psyket/individen/själen mår dåligt och på så sätt förändrar serotoninhalten i enlighet med Mind Over Matter eller analogt med att adrenalin utsöndras när individen blir stressad.
Men jag låter varje människa själv bestämma vad de vill ta för mediciner.