Världens märkligaste experiment?

Intressant liten film som försöker förklara the double-slit experiment inom kvantfysiken. Hmmm… det finns rätt intressanta mysterier därute.

Citat från nätet:

”The double-slit experiment has led some physicists to speculate over the existence of multiple parallel worlds, in which every outcome of every event is played out in an infinite multiverse.”

”What it does seem to prove is that we create reality by observing it.”

Det har dock spekulerats i om observationsutrustningen på något sätt påverkar vågmönstret. Någon expertfysiker där ute som kanske har en förklaring?

Här en professor som svarar:

”I do not think any person truly understands why this happens. Richard Feynman, perhaps the greatest quantum physicists, once said that anyone who claims to understand quantum physics must be telling a lie. Accept the fact that nothing tiny is completely a particle or completely a wave. Every individual particle or wave has both properties. A photon of light tends more toward wave properties. An electron tends more toward particle properties. Still, both are somewhere between particle and wave.”

Dr. Ken Mellendorf
Physics Professor
Illinois Central College

Ett kul svar från Yahoo:

”When I drunk too much vodka yesterday and tried to enter my house, I saw 2 doors instead of one. Somehow I managed to walk through both doors simultaneously.”

Från fysikforum:

”It has nothing to do with consciousness. The observer doesn’t have to be human. If information about which slit the photon passes through is collected by a piece of equipment, the interference pattern is destroyed.”

”The truth is, everything in the universe is ultimately energy, and energy is influenced by mind.”

”Physicists who deal in quantum mechanics state: “You cannot (objectively) observe something without changing it in the process.”

Hubbard pratade ju om alter-is-ness: 1. the consideration which introduces change, and therefore time and persistence into an as-is-ness to obtain persistency. 2. the effort to preserve something by altering its characteristics.

Innovation Adoption Curve

Okey. Vi gör detta enkelt. Låt oss anta att scientologin är sann. Låt oss inte i detta inlägg gå in på vad som är sant, hur mycket som är sant eller om det är sant. Vi premissar att det är sant. Alltihop. Bara för att.

Här kommer först en förklaring om vad denna sanning skulle innebära:

Vi är alla s.k. thetaner, andliga varelser utan plats i tid eller rum med oändlig förmåga att postulera precis vad som helst. Vi har efter triljoner och åter triljoner år av reinkarnation, implanter, omfattande amnesia och äventyr i universum långsamt och gradvis degraderats till att nu tvivla på huruvida vi ens är andliga varelser, om det finns något sådant som utanför-kroppen-upplevelser, ”ESP va e de” etc. Det har blivit allmänt accepterat att vi lever bara en gång och sen är allt slut. Med hjälp av auditering kan dock tidigare degraderande beslut lösas upp och förmågor sakta återfås.

Låt oss anta att detta är sant. För enkelhetens skull.

Om det nu klev ner en man med gyldene hår och förklarade för oss hur det egentligen ligger till, vilka skulle då vara de första att åtminstone intressera sig för detta, kanske t.o.m. acceptera det och i bästa fall återfå delar eller samtliga förmågor?

Det finns något som heter Innovation Adoption Curve som består av fem populationsgrupper. (Observera att jag talar väldigt generellt om nedanstående grupper och att det givetvis finns individuella undantag.)

(http://suewaters.wikispaces.com/Rogers)

Innovators
Brave people, pulling the change. Younger in age. Innovators are very important for communication.

Antagligen skulle det i scientologins fall innebära lite ”öppnare” människor. New Age folk, artister, religiösa människor, folk som är villiga att upptäcka nya saker, äventyrare, inkludera gärna ”flum”-folk i denna kategori.

Early Adopters
Respectable people, opinion leaders, try out new ideas, but in a careful way.

Entreprenörer, lite lagom nyfikna människor etc.

Early Majority
Thoughtful people, careful but accepting change more quickly than the average.

Främre delar av allmänheten.

Late Majority
Skeptic people, will use new ideas or products only when the majority is using it.

Lite mer konservativa människor som har svårare för förändringar.

Laggards
Traditional people, caring for the ”old ways”, are critical towards new ideas and will only accept it if the new idea has become mainstream or even tradition.

Mycket konservativa individer samt materialister. Jag har mycket stor respekt för många s.k. materialister men anser att de kan ha en brist vad gäller andlig verklighet. En materialist är någon som anser att allt är baserat på fysiska fenomen, det finns en tydlig överrepresentation av dessa (inte alla givetvis) bland exempelvis teoretiska fysiker, hjärnforskare, säkerligen många humanister samt även en del psykiater. Innebörden är att allting måste vara baserat på molekyler, protoner, neutroner, elektroner samt materia rent generellt. Att någon form av andlig och osynlig verklighet skulle existera är otänkbart. ”Det går ju inte att ta på.”

Återigen, många av dessa materialister (antar jag att de överrepresentativt är baserat på egna observationer) har gjort stora upptäckter och framsteg inom sina områden vilka förtjänar mycket stor respekt. Att exempelvis sätta folk på månen är inte det lättaste, men det verkar som att denna materialistiska och tekniska kompetens innebär ett visst uppoffrande vad gäller det andliga.

Ovanstående antaganden baseras på att Hubbard har rätt.

Vad sägs om att försöka hitta någon sanning bland allt det här?

Scientologer! Vakna!

I det ”vanliga” samhället är ordet fritt och media granskar makten. Allmänna val inträffar vart fjärde år och domstolar dömer brottslingar i en juridisk process där bevis radas upp för att på ett rättssäkert vis slutligen dömas.

Ovanstående företeelser är något jag saknar lite inom Church of Scientology. Ofta skall Hubbards ord inte ifrågasättas, även om han själv säger att ”What’s true for you is true for you”. Kritik som läggs fram betraktas ofta som att man är anti-scientolog. Det finns ett starkt inslag av gruppegoism. Anledningen till detta tror jag beror på att den starka tron samt det stora hoppet vad gäller religionen.

Skall scientologin expandera skall den växa av sig själv. Det är nästan skrattretande hur man kan läsa på andra bloggar hur expansion forcerat sker via medlemmar som bidrar med pengar och lån, när det egentligen är den simpla marknadsmässiga principen utbud och efterfrågan som skall gälla. CoS framgår mer och mer som ett korthus som snart kommer att falla under Miscavige ohälsosamma ledning.

Nu är det ju lite synd att många har blivit avskräckta av scientologi tack vare medias (ofta befogade) kritik vad gäller lånekaruseller och viss misskötsel inom organisationen.

Är man i en väldigt kritiskt granskad organisation/lära är det nog bäst att man sköter sig exemplariskt, annars ”åker man på däng”. Politikerna utsätts för samma granskning och samma balansgång bör arbetandes inom scientologiska organisationer göra. Och lägg helt av med Fair Game. Inga lögner alls tack.

Följ lagar. Tvinga inte folk till övertid. Sluta upp med det tvångsmässiga tänkandet att alla skall bli scientologer och att de inte själva förstår bättre. Se scientologin som ett intressant komplement till tillvaron.

Låt det komma av sig självt. Först då tror jag det finns en chans att reparera mycket av den skada som skett.

Titta på de fredliga Buddhisterna. De åtnjuter stor respekt och sköter sitt. Mitt råd till alla scientologer: Gör likadant. Ta debatten, informera, visa, kommunicera. Men låt varje människa själv fatta sina egna beslut.

Hur svårt kan det vara? Se till att varje besökare är nöjd med sina kurser och sin auditering, annars återbetalning. I annat fall har ni ytterligare en ny missnöjd internethistoria att lägga till www.

CoS har nu funnits i ca 60 år och om det inte fungerat optimalt fram tills nu kanske det är dags att ändra strategi?

”If you give what you’ve always given, you’ll get what you always got.”

”Three strikes” i Sverige?

Jag har funderat lite kring den här idén med ”Three strikes and out” som tillämpas i Kalifornien och som innebär att om du gör tre brott av en viss grovhetsgrad så åker du in på livstid.

Vissa hävdar att i ett modernt rättssamhälle så ska du bara bli dömd för de brott du har begått och sedan skall du vara fri. Låter vackert och ädelt. Men om någon gör brott efter brott efter brott efter brott efter brott och uppenbarligen har anammat en kriminell livsstil så anser jag att det blir lite fjantigt att döma ut några månader per gång och sedan stolt (och naivt) släppa ut personen i samhället med vetskapen om att nya brott kommer att begås.

Samtidigt är det ju synd om en del av dessa s.k. yrkeskriminella, för jag är övertygad om att många av dem faktiskt vill sluta och leva ett normalt liv. Endast en mindre klick av dem är nog fullblodiga psykopater. Någon form av vård tror jag är väsentlig för dessa personer som skapar större insikter, kunskaper etc om hur andra har det. Kanske möten med brottsoffer etc? Omfattande auditering?

Däremot ser jag nog gärna en förskjutning mot ”Three strikes and out” i det svenska samhället. Inte fullt så hårt tillämpat som i USA med livstid, men kanske av typen om du gör tre brott vid tre skilda tillfällen av viss allvarlighetsgrad (inbrott, misshandel, bilstöld etc) så åker du in en längre tid än vad du normalt skulle ha gjort.

Straffrabatt kan visserligen tillämpas samlat vid varje tillfälle, men återkommande och systematisk brottslighet bör enligt mig sluta behandlas naivt.

Förstå att det finns yrkeskriminella som av lathet, oförmåga och dålig omgivning har satt i system att leva ett kriminellt liv. Dumma svenskar är vi? Samtidigt tror jag inte på den stenhårda amerikanska modellen där våld bara föder våld.

En gyllene medelväg är nog bäst.

SvD

Några väl valda ord

Obama hade ett långt tacktal när han tog emot Nobelpriset.

”For make no mistake: evil does exist in the world. A non-violent movement could not have halted Hitler’s armies. Negotiations cannot convince al Qaeda’s leaders to lay down their arms.”

Håller helt med.

Tacktalet är för övrigt fyllt med insikt, distans och sanning. Ett mycket imponerande tal. Frågan är om han har skrivit det själv?

SvD, DN

Alfahanne-syndromet?

Joachim Posener är numera friskriven från alla brott. Jag anser att detta är ett stort misslyckande för svenskt rättsväsende. (En skatteskuld på 20 miljoner finns dock kvar.)

”Enligt uppgift till DN var det svårt att bevisa att Joachim Posener visste om att han var försatt i konkurs. Dessutom var det oklart hur mycket pengar Posener fått för sin bok.

– Eftersom konkursboets totala skuld var omkring 200 miljoner danska kronor är 500.000 kronor i relation till det en liten summa”, säger åklagaren som har lagt ner utredningen.

Märkligt. Jag trodde brott mättes i absolut skala och inte relativ. Jag får dessutom ofta intrycket av att omfattande ekonomisk brottslighet lider av ett alfahanne-syndrom vilket leder till lägre straff. Skilj på intellektuell brottslighet och pundare som gör inbrott efter inbrott för växelpengar.

Uppenbarligen lönar sig det ena bättre.

Någon sorts motsatslogik uppstår ibland vad gäller brott. Ungdomar som mördar får några simpla år och grov ekonomisk brottslighet tas inte proportionellt på lika stort allvar som några kronor fel hos Skatteverket.

Märkligt igen.

DN, SvD, Exp

Lobotomisten

Zappade bland kanalerna i går och hamnade av en slump på Kunskapskanalen som visade ett program kallat ”Lobotomisten” som handlade om Walter Freeman som under 40-70-talet var en stor förespråkare för en löpande band lobotomi som innebar att patienten först gavs en eller flera elchocker varvid medvetslöshet inträdde och efter detta körde en ispik in ovanför varje ögonhåla under ögonlocket in i hjärnan och sveptes runt lite lagom godtyckligt för att sedan tas ut.

Några få patienter blev bättre men många fick stora biverkningar i form av passivitet och minskat känsloliv etc.

Ur ett historiskt perspektiv bör man komma ihåg att mediciner inte alls fanns på den här tiden. Svårt mentalsjuka patienter som irrade omkring, hade vanföreställningar eller skrek måste ha varit en ångestfylld och hopplös plats att arbeta på. Dessutom var dessa saker väldigt tabu på den tiden. Vad skulle man göra? Hur skulle du ha gjort?

Jag tror man måste skilja på lätt psykisk sjukdom (enklare depressioner, panikångest etc) och svår psykisk sjukdom (allvarliga psykoser, schizofreni i form av hörande av röster och hallucinationer etc).

Svårt psykiskt sjuka uppfattas nog många gånger som hopplösa fall. Jag själv har några få gånger träffat på sådana människor och inser att det krävs något helt extraordinärt för att kunna lösa deras problem. Det är inte fråga om att gaska upp sig eller att skärpa till sig. Hubbard hade ju teorier om att en psykos beror på att PC:ns reaktiva sinne hade kollapsat på personen. Han började ju sin bana på mentalsjukhus där han bedrev forskning och sedermera utvecklade sina teorier om det reaktiva sinnet som precis under medvetandenivån kan påverka människor.

Hubbard övergav dock mentalsjukhusen senare och t.o.m. förbjöd människor med en psykiatrisk historia att ta emot auditering samt skapade Church of Scientology ”to make the able more able”. Han har också sagt i inspelade intervjuer om psykiskt sjuka att ”they have failed” vilket får mig att tro att även han gett upp hoppet om dem. Lite synd.

Tillbaks till lobotomisten. Walter Freeman lobotomerade nästan 3 000 människor med ovanstående förfarande och mot slutet även enstaka barn. I dag skulle ett sådant tillvägagångssätt högst sannolikt leda till åtal och indragen läkarlegitimation.

Men återigen, det måste vara oerhört svårt att försöka bota en svårt psykiskt sjuk person. En person som ärligt försöker att göra detta utan att skada patienten anser jag förtjänar stor respekt.

Avslutar dock med Hubbards något bevingade ord: ”The only way you can better a person is to better him. You cannot better a person by worsening him.” samt ”Psychiatrists use these brutal methods because they can’t confront mental disease.” (Uttalat typ på 50-talet då bara lobotomi och elchocker fanns att tillgå.)’

En annan sak som var intressant med dokumentären var att Freeman tydligen studerade hjärnor på avlidna sinnessjuka i mycket stor omfattning utan att kunna hitta några skillnader mellan deras hjärnor och friska hjärnor. Detta styrker Hubbards teori om att hjärnan bara är en kopplingscentral och att psykisk sjukdom inte sitter i hjärnan. Vet dock inte hur forskningen ser ut i dagsläget inom detta område. Om skillnader hittas skulle det dock kunna bero på ”Mind over matter”-syndromet.

(Dokumentären kanske går i repris?)

Gr8est Good For The Gr8est Number Of Dynamics

SvD skriver om SAAB.

Innebörden av ovanstående rubriks mening: Det som är bra för mänskligheten och helheten är viktigare än det som är bra för enskilda individer, dvs individen får i viss mån offras. De åtta dynamikerna är jaget, familjen, gruppen, mänskligheten, djur- och växtliv, MEST-universum, thetanen och Guds-dynamiken.

Hubbard menar att man bör se till helheten, de åtta dynamikerna, innan ett beslut fattas.

Ovanstående kan lätt missförstås och snedtolkas, i synnerhet av kritiker, men även vara öppen för diskussion inom scientologin.

Ett exempel: Tio människor är strandsatta på en öde ö och maten har tagit slut. En av dem kommer på idén att de måste börja äta upp varandra för att överleva i väntan på att ett fartyg eller ett flygplan skall komma förbi. De drar lott och den som blir utvald säger att ”Jag vill inte bli uppäten av er”, varvid de andra säger att ”Det är tyvärr ‘Gr8est Good For The Gr8est Number Of Dynamics’ vilket innebär att du får offras.”

Så är nog inte riktigt devisen tänkt att tillämpas.

Som jag ser det så måste ett minimum av mänskliga rättigheter finnas som lägsta ribba för varje individ i ett samhälle innan GGGND kan börja tillämpas. Detta används redan i dag i stort av samhället, utan att man för den skull har konkretiserat det i en mening.

Man bedömer helheten helt enkelt och vad som är gynnsammast för så många som möjligt, utan att någon för den skull skall behöva lida. Hörde en bra mening: ”Många eller alla får det bättre, men ingen får det sämre.”

Så anser jag att det skall tillämpas: Vad är bäst för så många som möjligt ur ett helhetsperspektiv, utan att någon behöver göra avkall på sin miniminivå av mänskliga rättigheter.

Vad gäller SAAB:s framtid så är det en delikat uppgift att reda ut vad som är bäst för de åtta dynamikerna. Arbetslöshet, skattepengar, framtid och annat får vägas ihop.

Personligen så anser jag tyvärr inte att skattebetalarna skall subventionera privata företag som gör förlust år efter år. Däremot anser jag att SAAB är en bra bil och ur det perspektivet hoppas jag att bolaget kan komma på fötter igen.

SvD

Tompa Cruise

Det här är name-dropping på hög nivå. Thomas Cruise Mapother IV. Hardcore-scientolog. Kul.

Min historia
Jag kommer ihåg när jag hörde talas om scientologi via en bekant för första gången. ”Jaha… vad är detta för nåt”, var min första tanke. Inget vidare intresse. Ingen vidare fascination. Ingen vidare uppmärksamhet. Vem bryr sig?

Sakta men säkert fick jag långsamt information steg för steg och lite inblick i läran. Fortfarande inte särskilt intressant. Blev visad några beröringsassister, lite teorier hit och dit, lite begrepp hit och dit osv. Jahapp.

Kommer dock ihåg första gången jag blev riktigt fascinerad. Bläddrade igenom kurshäftet ”Livets med- och motgångar” där SP/PTS förklarades i detalj och blev då oerhört tagen av att någon gick så rakt på problemet. Inget tjafs. Inget fjantande. Inget daltande. Rakt på sak. Detta var första gången jag blev verkligen, verkligen fascinerad.

Sen dammades väl intresset av. ”Ja.. det är fint sörru.” Men det fortsatte väl gradvis med ett visst läsande av delar av materialet.

Kommer också ihåg just det ögonblicket jag ”blev scientolog”. Pratade med min bekanta och jag sa att: Men ska du inte lägga av med det där? (Åsyftandes scientologi som den minoritets-sekt det då var och antagligen fortfarande är.)
- Men det som har hjälpt dig så mycket, fick jag som svar.
Då tänkte jag efter själv. Ja det har det faktiskt gjort. Sedan den dagen är jag scientolog.

Detta har sedermera gradvis expanderat via processer och auditering. Shit… det finns nåt här som fungerar. Intressant. Äntligen någon som kan ge det mest sannolika svaret till vem jag är, vad jag gör här och och vart jag är på väg.

Tillbaks till Cruise. Otroligt kul att se att så många ”drömmare” och artister sedan dess har gått med. Jag känner mig stolt och hedrad över sällskapet.

Cruise auditerar på OT VII (säkert minst uppemot 1 000 timmar framför e-metern) och blev introducerad av hans dåvarande flickvän Mimi Rogers på 80-talet. Han är en fanatisk scientolog skulle jag vilja säga och långt mer hängiven än vad jag är. Både bra och dåligt. Jag tycker han förefaller vara lite väl fanatisk och han börjar väl så smått inse att han överdrivit några av sina låsta teorier angående psykiatrin etc.

Debatten har stundtals blivit oerhört polariserad och detta är onyansering på hög nivå enligt mig. Självklart är inte alla psykiatriker onda, självklart är inte alla scientologer goda, självklart är inte alla människor som inte är scientologer dumma i huvudet, självklart finns det många förnuftiga människor som inte är scientologer etc etc…

Cruise har dock en helt otrolig karriär bakom sig som kan mäta sig med få och räknas helt objektivt som en av världens största filmstjärnor.

Jag vill tacka Tom Cruise för hans otroliga framgångar, hans hängivna skådespeleri samt hans hängivenhet för scientologi. Enligt vissa källor på nätet är han även mycket aktiv inom rörelsen.

Nedanstående klipp visar ett framträdande på Letterman, där han med en viss komisk distansiering tittar tillbaks på tidigare udda händelser och ämnet är ”The craziest things people say about Tom Cruise on the Internet”. (Spola fram till 1:10 för att komma till listan.)

Nyckelord för Tom Cruise: Utstrålning.

Jag inkluderar också det vilda klippet hos Oprah. Släpp loss känslorna för fan, var inte så svensk. Jag tror Cruise kanske till viss mindre del skäms för dessa emotionella utbrott, men han har senare sagt att ”it was real” vad gäller Oprah-kärleksförklaringen till Katie Holmes.

Niclas Wahlgren ”jumped the couch” vad gäller Laila Bagge så det har väl utvecklats till någon form av begrepp.

Rött och grönt blir gult

V och MP är emot utökade terrorlagar. Eh ursäkta?

Citat SvD:

”Den svenska lagen ska utvidgas så att det blir straffbart att uppmana, utbilda och rekrytera personer att utföra terroristbrott.”

”Vänsterpartiet och Miljöpartiet är kritiska till lagen eftersom de anser att den riskerar att kriminalisera åsikter vilket skulle stå i konflikt med grundlagarna.” Det är stor skillnad på fria åsikter och uppmaning till terrorbrott.

Vill vänsterflummet skydda terrorister? (MP är egentligen ett vänsterparti, make no misstake about it.)

Citat wikipedia: ”Gult är en instabil och spontan färg, så den passar inte bra för att antyda stabilitet och säkerhet.”

Passande.

SvD

”How can it not know what it is?”

Det här med liv. De materiellt troende menar att universum har uppstått ur Big Bang och sedan under mycket lång tid har diverse atomer och molekyler bildats vilket så småningom lett till att gashopar slagits ihop till stjärnor och stenar har blivit planeter.

Sedermera har gynnsamma förhållanden uppstått där syre-, kol- och andra atomer i en alldeles unik kombination blivit till liv, kanske i någon vattenpöl, där små, små bakterier har uppstått. Bakterier slås samman, amöbor börjar bildas och även flercelliga organismer. Till slut har dessa vandrat upp på land och sakta men säkert har mer och mer avancerade varelser skapats.

Själva medvetandet hos varelsen består alltså av en mängd celler som tillsammans i en synergieffekt ger känslan av ett ”jag” och utvecklas högre och högre för varje generation. Till slut uppstår neanderthalare och efter det människan som vi känner i dag. En process som enligt vetenskapsmännen tagit ca 15 miljarder år.

Det hittills högsta medvetandet som vi känner till. Sedan när kroppen dör så dör också medvetandet och allt är slut.

När medvetandet har nått tillräckligt högt så uppstår uppenbarligen en lustig effekt, det blir ”medvetet om att vara medvetet” vilket resulterar i en mängd villfarelser. Exempelvis kommer det en massa desperata religiösa medvetanden som inte vill acceptera att vi bara lever en gång och att vi inte är något annat än en köttslig kropp. Dessa religioner uppstår i ett försök att odödliggöra det vi så gärna vill uppnå: Immortalitet och kanske även gudomlighet.

Här är ett klipp ur filmen Blade Runner, där konstgjorda androider just uppnått detta tillstånd av att ha blivit ”medvetet om att vara medvetet”. Från början bara tillverkade s.k. replikanter, men nu tänkande varelser som kan uppleva. Kvinnan Sean Young spelar Rachel, en konstgjord replikant och Harrison Ford spelar Deckard som arbetar med att ”pensionera” farliga replikanter.

Jag gillar Deckards (Harrisson Ford) replik (5:05): ”How can it not know what it is?” i åsyftande av kvinnan Rachel som alltså föreställer konstgjord replikant. Hon är inte medveten om att hon är just en replikant, utan tror att hon är en människa. (Testet med ögonen görs för att urskilja vem som är replikant eller människa.)

På ett analogt sätt har tydligen vi uppstått, fast under längre tid än replikanterna.

Troligt? Jag kan köpa ovanstående resonemang med långsamma utvecklande processer som sakta förändras men själva livsgnistan i sig är nog något annat.

Till dig som är materialist: Känner du dig som en konstgjord replikant/medvetande? Inte?

Min fråga till dig: How can you not know what you are?

(Se hela klippet! Skön känsla och intressant dialog.)

Remote viewing

Torbjörn Sassersson är en snubbe som sysslar med det paranormala. Här är en artikel där han försvarar parapsykologi. Ämnet förefaller rent generellt vara tabu och detta fascinerar mig. I stället för att med öppna ögon kritiskt granska bevis och föra en sansad ton på debatten så verkar personangrepp och förutbestämda åsikter ofta vara praxis bland kritikerna.

Råkade se Sassersson av en slump på TV där han utförde ett remote viewing-test (RV) där han skulle försöka beskriva en bild som låg i ett slutet kuvert. Han lyckades rätt hyfsat tycker jag, även om det visserligen fanns utrymme för en del tolkningar. Jag upplevde det dock som att han hade mer rätt än inte rätt och alldeles för osannolikt för att vara rena gissningar. Intressant.

Humanisterna har en tävling som kallas för Kristallkulan där den som kan uppvisa paranormala förmågor vinner 100 000 kr. Ett bra initiativ. Jag är fullständigt övertygad om att det finns många skojare och kvacksalvare i branschen, men eventuellt några som faktiskt har något på G.

Utanför-kroppen-upplevelser är också något som en del scientologer har upplevt under auditering, även om det varit kortvarigt och instabilt.

Det här med ondska

Ondska är ju ett intressant ämne att avhandla. Vad är ondska? Vem är ond? Vem skall bestämma vem som är ond? Jag kommer ihåg en intressant replik från filmen Interview with a vampire där Tom Cruise uttalar manusförfattaren Anne Rices författade ord: ”Evil is just a point of view.”

Jag har hört resonemang som att ”Hitler var egentligen inte ond, han handlade bara utifrån sin övertygelse” och ”det finns inga onda människor, bara onda handlingar” etc. Jag har dock funderat lite kring det här och tycker att Hubbards definition av begreppet overt är en bra grundplåt till hur ondska kan definieras: Någonting du inte vill skall hända dig själv.

Utifrån detta begrepp kan man bygga upp ett resonemang kring ondska på ett lättare sätt: Mord, våldtäkt, misshandel men även mindre allvarliga företeelser som omotiverade och onödiga pikar eller verbal mobbning.

Min bedömning är att det finns onda människor på jorden. De vill inte väl, de vill inte förbättra. Tack vare omfattande lagstiftning och ett civiliserat samhälle kan de riktigt onda krafterna inte florera fritt, men från Hitlers Tyskland har vi sett hur många vanliga familjefäder förvandlades till grymma koncentrationslägersvakter eller brutala mördare. Visst, i ett krig ingår det att döda, men vissa förefaller släppa loss mer än nödvändigt.

Det förefaller något tabu att prata om onda människor, ungefär som att det inte finns onda människor, utan bara omedvetenhet, okunskap, traditioner eller liknande. Våga prata om ondska och våga anta att det kan finnas ondska. Ondska kommer ju också givetvis på olika gradienter, allt från verbala mobbare och cykeltjuvar till fullblodiga seriemördare eller hänsynslösa diktatorer.

Observera dock att jag är oändligt positiv och tror att även en ond eller en mycket ond människa kan bli god.

Hubbard har ju själv sagt att om Hitler skulle gjort lite Overt/Withhold-auditering (Ond handling/undanhållande av ond handling) så skulle han antagligen inte varit så säker på att han gjorde rätt.

DN, Exp

Djur mer värda än människor?

Åke Svanstedt sitter i rätten för att han misstänks ha använt s.k. grisfösare (elutrustning) för att träna sina hästar.

Jag noterar i min stillsamhet att en kvinna i Uppdrag Granskning tvingades till över 100 elbehandlingar. Varför går inte detta upp i rätten? Visserligen påstås det att kvinnan skulle ha avlidit om inte dessa behandlingar givits. Detta finner jag högst tveksamt. Det måste finnas bättre sätt att hantera sådant på. Kvinnan i programmet var ju alldeles förtvivlad och livrädd för dessa behandlingar.

Jag konstaterar också att det finns länder där elbehandlingar är förbjudna på människor. Hur får den sjukvården sina psykospatienter att överleva? Det går uppenbarligen bra.

Dessutom var det en svensk psykiater arbetandes i Norge i programmet som uttryckte stor tveksamhet inför så många elbehandlingar och kallade det för ett ”experimenterande”. ”Att ge fler än runt tio ECT-behandlingar är att agera i strid med både vetenskap och beprövad erfarenhet.” Amerikanska Psykiatrisamfundet skriver också att bestående minnesförluster kan förekomma. Jag tycker Uppdrag Granskning har gjort ett gediget arbete och Socialstyrelsen skall tydligen ta tag i frågan.

Bra.

DN, Uppdrag Granskning

Bokrecension: Mission Into Time

1973 kom denna bok ut av Hubbard som är väldigt tunn faktiskt, endast ca 100 sidor. I stort så bygger den på att Hubbard och hans besättning åker ut på Medelhavet och besöker Sardinien, Sicilien samt Tunisien (Kartago) för att kontrollera om Hubbards beskrivningar för vissa platser från tidigare liv stämmer och även för att hitta gamla skatter han grävt ner från tidigare liv.

Hubbard beskriver först platsen och ett litet team åker sedan ut med en mindre båt för att kontrollera hur pass bra det stämmer. Citat ur boken: ”The weird idea is that one only lives but once.” … ”The purpose of the cruise was to test whole track recall.”

Hana Eltringham var med och kollade upp den första platsen och kunde konstatera att många detaljer stämde överens med Hubbards beskrivningar.

På nästa plats åkte en ”missionary” ut och kontrollerade beskrivningarna och kom fram till att de stämde.  Citat: ”We went up to the tower and dug around for several hours and found exactly the structure that was indicated.”

Även Yvonne Gillham kunde bekräfta en hel del detaljer. De två namngivna vittnena är Yvonne samt Hana, resten hänvisas till som ”missionaires”.

I boken filosoferar Hubbard även lite kring whole track: ”Although you can look at this universe as a big basic trap, the cumulative effect of the time track is the only defeating fact in it. The more you live, the more misadventures you have, the more pictures you have and the more engrams kan be keyed in. And the more engrams that can be keyed in, the less events you can associate yourself with a free mind. That’s the dwindling spiral.”

Som vanligt när det gäller Hubbard tycker jag boken är underhållande att läsa. Han skriver ofta från ett väldigt distansierat makroperspektiv och bara det gör att man känner sig ”utkeyad” och ”stor”.

Kritisk granskning
Det som går att kritiskt granska i boken är huruvida delar av boken är påhittad. Som jag tidigare påpekat är det endast två namngivna vittnen och resten är anonyma vittnesskildringar. Yvonne Gillham blev sedermera Heber Jentzsch fru och Commanding Officer för Celebrity Center LA men har tyvärr avlidit.

Hana Eltringham har faktiskt lämnar Church of Scientology och är numera kritisk till hela läran. På nätet har jag dock inte hittat att hon skulle ha ljugit i boken. Bla skriver hon följande på lermanet:

”258. There is nothing confidential or secret about past lives in Scientology, except for the OT levels. On the contrary, Hubbard himself wrote at least three publicly available books which delve extensively into past lives. They are: (1) Mission Into Time which covers several of Hubbard’s claimed past lives, attached hereto as Exhibit 91, including treasure he buried in those lives. The book summarizes a 1968 expedition led by Hubbard to Mediterranean countries to locate and dig up his treasure. I was the Captain of the ”Avon River” on that expedition.”

På Xenu.net säger hon bla. följande:

”We were in a tizzy, you know, all was excitement at this upcoming, very exciting mission. And I was amongst one of the chosen, and we sailed off with our metal detectors and went to a variety of locations and did find some metal at the basement of what he claimed used to be a temple in which he had liaisons with some priestess during his trips to Sardinia. There was metal buried down below. He was very triumphant during those times. It was very heady stuff for us people, it had a very magical, magnetic, hypnotising effect on the followers.”

Citat från solitarytrees.net: (Ej Hana)

”However, there have been statements from members of the expedition (f.ex. Hana Eltringham) to the effect that metal detectors gave positive reads where Ron had predicted hidden treasures. However, all the locations were guarded historical ruins. One member (Larry Reeves) claims to have seen a pirates chest full of jewels and ancient gold coins in the ship.”

Med risk för att låta tjatig. Mera forskning tack.

Sanningen framför allt

En sak jag har funderat på är att när vissa ämnen skall debatteras så framför en del människor argument av typen ”Det kanske inte är så bra att ta upp detta då det kan spela vissa grupper i händerna”.

Exempel:

1. Problem med stenkastning eller gängbildningar i vissa invandrartäta områden. Argument: Om vi tar upp detta till debatt så kan det gynna Sverigedemokraterna eller andra invandararfientliga grupper.

2. Bert Karlsson berättade när han var i riksdagen hur Socialdemokraterna med Ingvar Carlsson i spetsen la ner sina röster i ett förslag angående investeringar i kommuner som (S) själva skapat. Nedläggningen gjordes bara för att Ny Demokrati inte skulle få äran av att det skulle gå igenom. Bert blev mycket upprörd när Carlsson direkt efter omröstningen gått ut på Mynttorget och talade inför 10 000 byggnadsarbetare om att ingen gjorde något för arbetslösheten.

osv.

Ovanstående typer av resonemang har jag aldrig riktigt förstått mig på eftersom det dels innebär att den egna integriteten åsidosätts (i fallet Bert) eller att man försöker undvika problem genom att skjuta dem under mattan.

Min inställning är att för att kunna lösa eller förbättra en konflikt eller ett problem så måste man utgå från sanningen, oavsett hur obehaglig den är eller vilka grupper man spelar i händerna. Om man inte utgår från sanningen så blir det så att man måste utgå från någon form av påhittad eller oklar sanning. Utifrån ett sådant perspektiv blir det väldigt svårt att få till stånd en förändring eller en förbättring.

Skilj på hur något är och hur man vill att något skall vara. Två helt olika saker som inte bör sammanblandas.

V for Victory

Intressant introcitat från filmen ”V for Vendetta” med lite scientologi-liknande filosofi, lustigt att maskerna används av just Anonymous.

Hur höga tillstånd vi än teoretiskt kan nå så kommer vi nog alltid att vara just individer och inte känslokalla idéer…

”What was he like? We are told to remember the idea, not the man, because a man can fail. He can be caught, he can be killed and forgotten, but 400 years later, an idea can still change the world. I’ve witnessed first hand the power of ideas, I’ve seen people kill in the name of them, and die defending them… but you cannot kiss an idea, cannot touch it, or hold it… ideas do not bleed, they do not feel pain, they do not love… And it is not an idea that I miss, it is a man.” … ”A man that I will never forget.”

Ian Stevenson

Psykiater Ian Stevenson är antagligen en av de som i störst omfattning på ett mer vetenskapligt sätt försökt forska angående reinkarnation (Latin: re: åter och karnis: kött) eller tidigare liv. Skillnaden mellan begreppet reinkarnation och tidigare liv är att reinkarnation implicerar någon form av straffansvar (karma) för tidigare synder, medan begreppet tidigare liv är begränsad till just ordagrand lydelse.

Stevensons forskning har mestadels varit inriktad på barn och över 3 000 fall har dokumenterats över stora delar av världen. Tydligen är minnen från tidigare liv mest vanligt hos små barn mellan 2-4 års ålder när de förekommer.

Metodiken utgick från att barnet berättade detaljerade beskrivningar från sin (ofta) våldsamma död. (Personligen har jag mycket minnen från 4-6 års ålder men inga från något tidigare liv.) Stevenson försökte efter detta hitta människor som kunde på något vis bekräfta det barnet hade berättat och som dessutom hade dött innan barnet hade fötts, antagligen för att försäkra sig om att de inte kunnat dela information.

Stevenson pratade också om ett ”modus operandi problem”, dvs vad hos personen är det som går vidare? Det fanns ju inga fysiska bevis. Stevenson menade dock att ”you many not know how something occurs but have plenty of evidence that it occurs”.

Begreppet static saknades, dvs. thetanen utan plats i tid eller rum men med förmågan att postulera. En oändligt enkel beingness som är så svår att ta till sig för en komplicerad mänsklighet.

Stevenson fann många fall där det föreföll alldeles osannolikt att så många detaljer kunde stämma.

Intressant dock att någon har tagit tag i detta och dokumenterat mängder med fall. Mer av detta tack. Kul att också legenden Carl Sagan var fascinerad av detta, utan att han för den skulle trodde på det.

Här är ett klipp där Robert Almeder (Ph. D) kommenterar Stevensons arbete. Rätt torrt men intressant.

Janne Josefsson granskar ECT

Kvällens TV-tips. Uppdrag granskning kl. 20.00 SVT 1.

Janne Josefsson m.fl. granskar elbehandlingar inom psykvården, tydligen i hela två program. Bra att någon journalist tar tag i detta anser jag. Jag är ingen expert på ämnet men tydligen ger behandlingarna väldigt varierande resultat och en del får svåra, bestående minnesförluster och ibland även andra problem.

En behandling som är så pass chansartad borde enligt min mening utrangeras ur svensk sjukvård eller användas väldigt försiktigt i extrema fall. Måste finnas bättre sätt att hantera djupa depressioner på. Behandlingsresultatet är tydligen kortvarigt också vilket är en annan nackdel.

Det mest allvarliga verkar vara att en del läkare tonar ner riskerna i stället för att säga som det är och låta patienten ur ett sanningsenligt perspektiv själv fatta ett beslut.

Hubbard har teoretiserat kring att elbehandlingar kunde fungera ibland pga. att strömmen skickade PC:n ut ur engrammet.

(Slå över till SVT24 efter programmet för landskamp Italien-Sverige, matchstart ca 20.50.)

Uppdrag Granskning

Rimligt beslut

Östberg kommer att friges under våren 2011. Rimligt att Annika Östberg får tidsbestämt straff och blir utsläppt med tanke på övrig praxis. Se mitt första inlägg här:

http://hubbardianen.wordpress.com/2009/11/09/ostberg-bor-slappas/

Även ondska kan och bör graderas rimligt.

SvD, DN